Välkommen! Den här bloggen är fylld av tankar om livet och om att räcka till. Tankar om att hitta sina gåvor och bli den man är ämnad att vara.
fredag 22 februari 2013
I de ogråtna bäckfårorna, i de ogråtnas flod
I min kropp bränner smärta.
Mina muskler vet
I min kropp finns en smärta som inte syns.
Jag vet vad smärtan heter jag vet var den bor
i de ogråtna bäckfårorna i de ogråtna tårarnas flod.
Vem är jag att bära?
Vem är jag att gå?
Min kropp kommer ihåg, mina muskler vet.
Jag har burit sorg förut
Kom, Minnen, smek mig med era varma händer,
lossa tårarnas knutna fäste
Ge mina tårar fria.
Miia 2013
Kroppen reagerar när inte vi gör det. Smärta-smärta-smärta- ogråtna tårar, obearbetade känslor.
Ge dig tid att känna, sörja. Tillåt dig själv att känna. När du inte själv orkar bära finns det En som går bredvid.
" Tack Herre Jesus att jag aldrig är ensam med min sorg. Mina känslor, min tvivel eller min smärta. Tack att du är hos mig. När allt är mörk och jag inte hittar ut, visa mig ljus och lys en väg ut ur mörkret. Tack för tid att sörja. Tack för tid att hela. När tid är Tack för att jag får gå vidare utan de ogråtna tårarnasbörda."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar