Tröst

Hela hennas lilla kropp skakar av gråt.- Mamma, jag vill, inte jag kan inte!
Hon snyftar och vädjar.

Hela mitt inre skriker likadant jag vill inte-kan inte!
Utanpå är jag lugn och trygg- inuti ett enda virrvarr av känslor och vanmakt.
En liten vädjande blick som ber att få stanna hemma att inte behöva möta det som hon är rädd för.
Mitt hjärta darrar och bävar.

Oavsett hur vi känner eller tänker, hur mycket vi bävar eller känner oss små finns det en som är trygghet och fasthet i livet. Lika som min dotter kastar sig i min famn när hon möter något svårt i hennes liv får jag kasta mig i Guds händer när mitt liv känns svårt och skrämmande.

"Tack Herre Jesus,  att du bär mig när jag inte orkar. Tack för att du aldrig har så bråttom att du inte hinner lyssna på min gråt eller mina skrik. Tack för att du alltid finns vid min sida."