söndag 4 september 2011

Respekt


Mitt under samtalets gång börjar jag lyssna på vad jag själv säger.
Här står jag och säger saker som känns motsridigt , men som är sant.

Livsval  är inte konstanta och val är peronliga,
bundna till en viss tid och en viss livssituation.

Och det var just det som stannade mig mitt i samtalet.

Plötsligt hör jag mig själv säga saker som tidigare inte varit mina tankar
men som nu var min verklighet.

Jag har valt att stanna hemma med mina barn i många år.
Det var ett medvetet val. Ett val jag ville göra. Ett val jag hade möjlighet att göra. Ett val som har kännts viktigt, riktigt och värdefullt.

Inte ett enkelt val, i allafall inte ekonomiskt, inte sett ur samhällsperspektiv men ett rätt val för vår familj, för våra barn.Vi har valt att tacka Nej till sådant som inte passat vår familj och vår livssituation.

Men omständigheter förändras. Nu jobbar jag deltid. Det ger en ekonomisk trygghet.
Det ger mig också annat. Jag njuter av utmaningar och möjligheterna som mitt jobb ger.

De val vi gör är personliga.
Vi behöver inte rättfärdiga dem för någon annan, men för oss själva.
De val vi gör skall vara rätt för oss och vår familj.
Vi kan inte förvänta oss att andra skall till fullo förstå våra val, vårt liv är vårt, andras liv kan inte vi heller förstå. Men att respektera andras val, det kan vi välja att göra.
 Att helt och hållet kunna leva sig in i en annan människas livssituation går inte.
Men vi kan respektera andras val.

Ibland behöver vi lära oss att respektera våra egna förändrade livsval.













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar